Kvinnlig politiker i skyttetopp

En publicistisk konkurrent i vår stad, Mölndals Posten, rapporterade om ett skytteevent, på en helsida i senaste numret . En samling manliga politiker och en kvinnlig (kommunstyrelsen) fick, efter information och instruktion, beträda skyttebanan i Balltorp. Inbjudna av Mölndals skytteförening, som inte vill  bli bortglömd.
Det var mycket testosteron i luften, men Marie Östh (s) var trots det säkerheten själv och gjorde en strålande insats och kom på andra plats. Hon satte naturligtvis medvetet några skott lite slarvigt. Varför? Jo, sambon Patrick Karlsson (s) bli så kinkig om han inte får vinna. Ingen av politikerna hade skjutit med pistol tidigare. Men Bengt, Patrick och Hans har troligvis tjuvtränat i lumpen. Själv har jag inte skjutit med pistol. Jag håller mig till revolvern.

Världens största diamant funnen i Sydafrika

Diamonds are forever. För 102 år sedan, 1905, hittades Cullinandiamanten i Sydafrika. Med sin vikt på 620 gram, har den fram till nu varit den hittills störst kända.
Men nyligen har en större diamant grävts fram, även denna gång i Sydafrika.
Den ännu inte namngivna stenen, uppskattas vara dubbelt så stor som Cullinandiamanten. När det gäller kvaliten på stenen och hur man kan klyva och slipa den, så finns det inga klara besked. Fyndet har skakat om branschen och intresset är mycket stort.
Stenen ligger nu i ett mycket välbevakat bankvalv i Johannesburg.

Tre berömda diamanter:

Cullinandiamanten, (1905 Pretoria), den klövs i flera delar och den största kallas Great Star of Africa. 1907 gavs den till kung Edward VII, den förvaras nu i The Tower of London.  

Koh-i-noor, (1525 Indien), betyder på persiska "berg av ljus". Stenen är som sagt mycket gammal och lär ha varit monterad i en vägg i Taj Mahal. Mausoléet plundrades senare och stenen hamnade i Persien och därefter i Punjab i Indien. När britterna erövrade Punjab 1849, så tog de med sig den och gav den till drottning Victoria. 
Stenen förvaras i The Tower of London.  

Hope Diamond, (Indien), även kallad Tavernier Blue, efter Jean-Baptiste Tavernier som köpte den 1660. Den ägs av Smithsonian Natural History Museum, USA.


 The Cullinan     The Koh - I - Noor    The Hope      Farlang Gem & Diamond Foundation 

 Dagens Nyheter    Svenska Dagbladet

Här kommer rätt länk

Tyvärr blev det fel länk till SWEDARCTIC 2007, « denna är rätt!  
Pardon. 

Danmark och Sverige forskar på Nordpolen

I mitt tidigare inlägg kommenterade jag ju Rysslands strävan i Nordpolen.
Danmark utforskar Nordpolen genom en expedition kallad Lomrog (Lomonosov Ridge off Greenland). Danskarna vill bl.a. se om Lomonosovryggen hänger ihop geologiskt med Grönland. Svenska forskare som är med på resan, har en mängd projekt på gång. SWEDARCTIC 2007.


Pinsam rysk dokumentation

Ryssland har på olika sätt visat, att man vill återupprättas som stormakt. Det senaste försöket har varit att hävda sin rätt till Nordpolen. I motsats till Sydpolen, utgörs ju Nordpolen enbart av is- och snömassor. Inget Terra Firma. Därför måste ryssarna göra anspråk på havsbottnen, som är en del av den sibiriska kontinentalsockeln. Förutom stormaktsdrömmen, så är olje- och gastillgångar det som sporrar.
Nåväl, ett stolt expeditionsfartyg med två miniubåtar stävar ut från Murmansk, eskorterade av en atomdriven ubåt. Uppdrag: undersök havsbottnen, ta mineralprover och placera den ryska flagga (i titan) vid platsen för Nordpolen. Och där 4000 m under havsytan dokumenteras händelsen på bild. Det trodde i varje fall världens medier, när de tog emot bildsekvenserna från det ryska tv-bolaget RTR.
L-u-r-a-d-e! Bilderna från havsbottnen var en bluff. Ryssarna hade lånat dem från filmen "Titanic". Så simpelt, så pinsamt dåligt. Det är skrattretande.
Redan de gamla sovjeterna var ju skickliga på att klippa, klistra och retuschera. Bild, text och sanning. You name it. Släktbanden är fortfarande starka. Det visar de nuvarande ledarnas vördnad  för "Bloody bloody Josef". Ryska skolbarn får även i våra dagar lära sig sin förljugna historia. "Kom, så skall farbror Putin berätta".   
Det sovjetiska bluffsamhället lever.


Länkarna går till Svenska Dagbladet

Jag är på semester

image6P.g.a semester är det uppehåll i mitt skrivande på bloggen.
 Jag är tillbaka i augusti.

Rysk ubåt funnen på svenskt territorialvatten

image4image5









Nu har det blivit känt, att en rysk
ubåt hittades förra året utanför
Grisslehamn. Den ligger på 136
meters djup. Bakom upptäckten står en ålandsk-svensk sökgrupp. En av ubåtens uppgifter var att angripa svenska fartyg som fraktade järnmalm till Tyskland. Den 5 november 1942 hade ubåt SC305 attackerat en konvoj  i Ålands hav. På kvällen gick bl.a. den finska ubåten Vetehinen ut från Mariehamn, för att ta upp jakten på den fientliga ubåten. På natten hittades den och Vetehinen rammade den ryska ubåten, som sjönk. 
Submarine SC305   SvD

Kärnkraftverkens personal måste vara kompetent och seriös

Statens strålskyddsinstitut (SSI) stoppar den 21 juni slutdeponeringen av kärnavfall i Forsmark. Enligt SSI lever Svensk Kärnbränslehantering, som ansvarar för driften, inte upp till strålskyddskraven.Trots upprepade påpekanden, har man dröjt med redovisningar och lämnat otillräckligt utredningsmaterial. Jag är förespråkare av kärnkraft, på kort sikt bör vi öka utbyggnad och produktion. Kärnbränslet måste också utnyttjas mer effektivt, positivt är också att avfallsmängden då minskar.
Temperaturhöjningen på vår planet måste plana ut. Och det snabbt. Mer kärnkraft kan hjälpa. Andra alternativa energiformer, skall det också satsas kraftfullt på. När vi kan ersätta kärnkraften med andra energikällor, så tycker jag att vi skall göra det. Men det är en bra bit dit.

"Våra kärnkraftverk fungerar bra och personalen har hög kompetens". Hmmm... Det slarv och den slapphet, som kommit i dagen under kort tid är inte acceptabel. Tidigare i år avslöjades, att utsläppet av radioaktivt material till luft, var betydligt större (300 %) än vad man trodde. Fel i mätningarna hade pågått sedan 2004!  Flera incidenter, mer eller mindre farliga, har avslöjats.  Mycket allvarligt är att Forsmark har försökt mörka dessa händelser.
Visserligen sparkades vd:n, ledningen har stor betydelse för versamhetens kvalitet.
Men man undrar om personalen i övrigt, har tillräcklig kompetens och rätt förhållningssätt.
En del med insyn i branschen, menar att så icke är fallet.
Snart inleder IAEA sin granskning av Forsmark. Det skall bli intressant och se vad resultatet blir.
image2        




Det neutrala Sverige spionerade

Sverige bedrev under andra världskriget en omfattande signal- och fotospaning. Man flög bl.a. in över Peenemünde i Tyskland och fotograferade. Peenemünde var en stor flottbas och där låg även basen för raketförsök (V1 och V2). Sverige bevakade även ön Ösel vid den baltiska kusten, då man misstänkte att ryssarna höll på med raketförsök där. Flygplanen man använde saknade nationalitetsbeteckningar. Hela kuststräckan från Tyskland upp till Finland kartlades. Sverige skickade in agenter i de baltiska staterna. Det var ett mycket riskabelt företag och förlusterna blev också stora.
Ryssarna kände till svenskarnas verksamhet (Stig Wennerström?) och i maj 1952 hade man tröttnat. Sovjets utrikesminister Zorin påstod sig ha bevis för svensk underrättelseverksamhet. Cirka tre veckor senare sköts en svensk DC3:a, full av amerikansk elektronisk utrustning, på spaningsuppdrag över Östersjön, ned av Sovjetunionen.
Sverige hade under 1950-talet ett aktivt samarbete med USA kring avancerad radarteknologi, ett samarbete som byggdes upp av Stig Wennerström, flygattaché i Washington.
I februari 1952, några månader innan nedskjutningen, hade Wennerström deltagit i ett möte på FOA om de aktuella signal- och radarspaningarna. Försvarsmaktens info om DC3:an.

År 2004 bärgades flygplanskroppen. 2007 är den civila haveriutredningen klar.
Läs om DC3:ans sista färd på SVT:s webbplats.


Det "neutrala" Sverige och andra världskriget

Ett monument över Raoul Wallenberg avtäcktes i fredags i Göteborg. Det kom mig att tänka på den kluvna och kontroversiella hållning, som Sverige intog under andra världskriget.
Man hjälpte Tyskland,  men man hjälpte även de allierade.
Här belyser jag något om hjälpen till Tyskland.
Efter långvariga påtryckningar från Tyskland, gav den svenska regeringen vika och tillät tyska trupper och materiel att transporteras genom vårt land till Norge.
Men hur omfattande var det? Mycket!
Transporterna, 1940-1943, skedde inte enbart utefter västkusten, utan upp genom landet på flera järnvägslinjer. En gick via Storlien-Östersund-Riksgränsen, där tysk trupp sedan transporterades till Narvik och Trondheim.
Vidare tilläts trupptransporter över Boden och Haparanda till finska Lappland.
Luleå hade stor strategisk betydelse för tyskarnas verksamhet i Narvik och Nordkalotten. Staden  var en viktig utskeppningshamn för malm och trä, därför byggdes hamnen och järnvägsnätet om. I Luleå hade tyskarna flera förrådsbyggnader. Det största låg i Karlshäll, stickspåren från järnvägen betaldes av tyska staten. Svensk polis- och tullpersonal vaktade!
Total transporterades 2,1 miljoner tyska soldater och 100.000 vagnslaster med vapen och utrustning. Tyskland fick tillgång till järnvägsnätet, telefonnätet, begränsade delar av vårt luftrum och territorialvatten. Svenska flottenheter agerade eskort för ett 60-tal tyska konvojer! 
Det mesta om den tyska verksamheten hölls hemlig eller förminskades i omfattning. Mörkläggningen pågick mycket länge. Mot slutet av kriget, när Tysklands nederlag närmade sig, fick de allierade vårt stora stöd.
Sverige har aldrig varit neutralt.

RSS 2.0